Utvalt

Examinationsuppgift

Nu är min kurs avslutat och du välkommen att läsa min examinationsuppgift här under.


Inledning 

Willermark presenterar i sin doktorsavhandling TPACK-ramverket som handlar om de olika kunskaper som en lärare behöver och använder i olika undervisningssituationer. ”Utgångspunkten för ramverket är att undervisning är komplex och att läraren behöver kombinera och integrera sina tekniska, pedagogiska, ämnesmässiga kunskaper till en meningsfull helhet i undervisningssituationen” (s. 39, 2018). Detta benämns som TPACK. 

I dagens skola, som verkar i en digital tid, där ordet “digitalisering” nämns på flera ställen i styrdokumenten behöver lärare öka sin kunskap kring begreppet för att kunna nå de mål som beskrivs i Lgr11. Att som lärare titta på sin undervisning utifrån TPACK skapar en ökad förståelse hos pedagogen då den får reflektera över sin undervisning och vilken teknik den använder för att nå ett högre resultat. Detsamma gäller även för huvudman och en fältstudie har genomförts kring detta om hur huvudmannen tänker kring dessa begrepp och speciellt följande del av Lgr11 under Skolans uppdrag: 

“Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

I den här texten kopplas erfarenheter från fältstudien med litteratur och aktuell forskning inom ämnet digitalisering ur ett skolperspektiv. Syftet med fältstudien var att höja kunskapen kring begreppet ”digitalisering” hos huvudmannen samt att skapa en gemensam grund inom en förvaltning. Fältstudien finns upplagd att följa på https://kristinadigitaliserar.home.blog/.

Bakgrund

Katarina L Gidlund beskriver i “Lilla Digitaliseringsboken” att det finns flera dimensioner som kan användas för att titta på begreppet “digitalisering”. Hon beskriver det med tre S, Saker – Sätt – Samhälle. Det S som beskrivs först och som vi lätt fastnar vid är “Saker”. I huvudmannens fall kan det handla om de ska tillhandahålla dator eller iPad till personal och elever, vilket digitalt läromedel som ska upphandlas, vilken lärplattform som används och hur kommunikationsvägar ska se ur osv. Dessa delar påverkar vilket “Sätt” som undervisning sker ute i klassrummen och här behöver huvudmannen bland annat reflektera över hur fortbildning ska ske då det efterfrågas i verksamheten och behövs. I “Teaching in a Digital age” skriver författaren just om detta på följande lite skämtsamma sätt: “We would not dream of allowing doctors or pilots do their work without formal training related to their main work activities, yet this is exactly the situation regarding teaching in post-secondary education.”(Bates p. 466). De olika verksamhetssystem som används ställer också krav på huvudman att ha tydliga riktlinjer kring på vilka eller vilket sätt som information ska kommuniceras inom en personalgrupp och mot vårdnadshavare. 

Den kanske svåraste dimensionen av skolan i en digital tid är att reflektera över påverkan av “Samhället”. Som det står i Lgr11 kring skolans uppdrag, “Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling”. Huvudmannen behöver se till att kunskap kring detta finns. I kommentarmaterialet till Lgr11 “Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå” förtydligas det på följande sätt:  

“Den här aspekten av digital kompetens handlar om hur eleverna genom undervisningen kan ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för digitaliseringens påverkan på samhället och vilka risker och möjligheter som den kan föra med sig. Det handlar dels om att förstå hur förändringarna påverkar samhället och individen, dels om att förstå hur individen själv kan påverka samhället och sin egen situation.” (s. 10)

När det gäller elever handlar det alltså om att eleverna ska få kunskap om att de kan bli “producenter” och inte bara “konsumenter” i situationer som berör digitalisering. Det går även att göra kopplingar till kursplanerna och det centrala innehållet i Lgr11, till exempel i svenska för åk 7–9 där det står under Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

För huvudman innebär detta att säkerställa att pedagogerna har den kunskap som behövs för att kunna bedriva en passande undervisning. Huvudmannen behöver se till att det finns en plan för sin verksamhet när det gäller digitaliseringsfrågor och kanske en gemensam nämnare eller grundläggande nivå för när och vad som ska göras inom organisationen. Frågan kring skolan i en digital tid behöver finnas med i det systematiska kvalitetsarbetet hos huvudman. 

I fältstudien och i styrdokument skrivs det om begreppet “Digitalisering” men i litteratur och diskussioner benämns det här på två sätt, digitiseras som handlar om att en analog process eller handling överförs till en digital handling eller digitaliseras som handlar om en förändring av arbetssätt och användning av datateknik. Detta skriver Brennen och Kreiss om i artikeln “Digitalization and Digitization” i tidskriften “Culture Digitally” från 2014 i sin inledning. Här går det även att göra kopplingar till SAMR-modellen som beskrivs av Ruben R. Puentedura och synliggörs i bilden. 

Digitisering av undervisning kan jämföras med de två nedersta stegen i SAMR-modellen som handlar om “Substitution” och “Augmentation”, där pedagog byter ut en analog metod mot en digital men det blir ingen förändring i funktion eller lärande. Digitalisering kan jämföras med “Modification” och “Redefinition”, där undervisningen och lärandet sker på ett sätt som inte skulle kunna vara möjligt utan digital teknik. 

Praktiska erfarenheter – beskrivning av fältstudien

Att genomföra ett utvecklingsarbete på huvudmannanivå kräver tid och planering. I en stor organisation ligger arbetet sträck över tid vilket gör att det är svårt att få in något med kort varsel vilket märktes när den här fältstudien skulle genomföras. Flera olika satsningar på fortbildning av pedagoger inom skolan har gjorts från nationellt håll och idag har Skolverket även fortbildningar inriktade mot huvudman. Willermark beskriver de här satsningarna i sin avhandling i avsnittet bakgrund s. 27–35 där författaren avslutar med “Investeringar i digital teknik är inte synonymt med skolutveckling och det finns skäl att ifrågasätta vilket stöd lärare givits vad gäller att möta krav på digitalisering då lärares yrkesutveckling och kompetensförändring hamnat i bakgrunden.” (s. 35).  

I fältstudien som den här texten är kopplad till belystes den del av skolans uppdrag som handlar om att eleverna ska utveckla sin förmåga att använda digital teknik och tittades på utifrån TPACK-modellen. Genom att göra på detta sätt framkom att huvudmannen behöver kunskap i den lärplattform som används och de olika verktyg som de tillhandahåller. Tekniken och lärplattformen underlättar det praktiska diskussionsarbetet genom den kan användas för att ha bland annat resfria möten vilket gör att det går lättare att träffas. Genom att samla allt material på en gemensam plats underlättar det även för alla medarbetare och skolledare att hitta dokumentation och anteckningar. I en gemensam plattform kan huvudman även följa upp arbetet som pågår ute i kommunen samt plocka fram statistik. Tekniken underlättar alltså för huvudmannen att nå ut till alla pedagoger med huvudmannens syn på ”digitalisering”. Diskussioner och gemensamma träffar som lyfter mål från Lgr11 skapar en samsyn på begreppet och huvudmannens kompetens syns ut i organisationen. Genom att huvudmannen har/får kompetens kring ”skolan i en digital tid” kan de ha dessa ”glasögon” på sig i beslut och frågor som rör verksamheten. Tekniken hjälper till genom att synliggöra vad som står i Lgr11 och sprida en gemensam syn på begreppet inom organisationen. 

Till fältstudien planerades “Tre tillfällen av digitalisering” som beskrivs i detta blogginlägg https://kristinadigitaliserar.home.blog/2019/12/23/3-tillfallen-av-digitalisering/. Att få tid att genomföra dessa inom given tidsram var svårt även om intresse fanns hos huvudman. Vid det första tillfället diskuteras begreppet digitalisering och deltagarna tittar på vad som står i styrdokumenten. Dessa tankar samlas ihop genom verktyget Forms som är en del av Office365 och visualiseras i ett ordmoln (exempelvis Wordclouds https://www.wordclouds.com/) som kan delas i organisationen och ligga till grund för vidare diskussion. Vid det andra tillfället diskuteras de tre S´n, Saker – Sätt – Samhälle, samt att deltagarna tittar på ett klipp från Skolverket om att leda digitalisering samt efterföljande diskussion. Vid det sista tillfället lyfts tankar kring att skolans digitalisering inte är ett it-projekt utan ett förändringsprojekt genom att se ett klipp från Skolverket och därefter återigen diskutera tillsammans. Alla träffar genomförs i grupp där deltagarna förbereder sig genom att läsa texter och skriver ner sina tankar i Forms som sammanställs av ledaren för att ha underlag vid den gemensamma diskussionen. 

Gemensamma diskussioner kring begreppet digitalisering är ett sätt som huvudmannen kan fortbilda sig själv och genom att lyfta in det i det systematiska kvalitetsarbetet kan arbetet leda till tydlighet inom organisationen. Willermark skriver i sin avhandling att det finns sju aspekter att ta hänsyn till när det gäller utformande av utbildningsinsatser (s. 109–110) vilka kan vara till nytta för en huvudman att veta om. Den erfarenhet som fältstudien gav var att digitaliseringsfrågor är olika prioriterade inom olika delar hos huvudmannen. Kunskapen kring dessa frågor är också olika på samma sätt som det är det inom en grupp pedagoger. 

Diskussion

Digitalisering inom skolan är en komplex fråga som även skapar följdfrågor. I den här texten har digitalisering av skolan lyfts från ett huvudmannaperspektiv med tankar kring att huvudmannen behöver få gemensamma kunskaper och synsätt kring begreppet och vad de behöver stärka sina pedagoger i när det gäller fortbildning och verktyg. Willermark tar även upp det här i sin forskningsrapport och hänvisar till Skolverket “Störst kompetensutvecklingsbehov gäller hur man ska kunna använda digital teknik som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen” (Skolverket, 2016). 

I media har den senaste tiden också fler rapporter kring sämre resultat lyfts fram vilket har skapat diskussion kring skolans digitalisering och den satsning på 1:1 som finns inom flertalet kommuner. I en rapport från IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering står “I genomsnitt hittar vi inga effekter, vare sig positiva eller negativa, på elevernas resultat på de nationella proven i svenska, engelska och matte, eller på övergången till gymnasiet. Däremot tyder resultaten på vissa negativa effekter bland elever som har föräldrar med lägre utbildning.” (s. 1). Vidare går att läsa i rapporten att ytterligare studier behöver genomföras på detta område. 

En slutsats av fältstudien samt den litteratur som läst är att fortbildning och diskussion kring begreppet “digitalisering” är viktigt för att användningen av “saker” ska leda till ökad måluppfyllelse för eleverna. Pedagoger behöver kritiskt titta på sin undervisning och ramverket TPACK är ett sätt att göra det efter. Huvudmannen behöver öka sin gemensamma kunskap kring skolan i en digital tid och se det som en prioriterad fråga. På detta sätt kan huvudmannen ge pedagogerna förutsättningarna för att leva upp till delen kring skolans uppdrag som handlar om att bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling.

Litteratur:

Bates, A. W.: “Teaching in a digital age” http://opentextbc.ca/teachinginadigitalage/ 

Brennen, Scott and Kreiss, Daniel: “Digitalization and Digitization” Culture Digitally 2014  http://culturedigitally.org/2014/09/digitalization-and-digitization/

Gidlund, Katarina L: “Lilla Digitaliseringboken” https://www.miun.se/siteassets/forskning/samarbete-sundsvall/lilla-digitaliseringsboken-4.0_digitalversion.pdf

Hall, Caroline – Lundin, Martin – Sibbmark, Kristina. IFAU “Hur påverkas studieprestationer i skolan av en dator per elev?” https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2019/r-2019-29-hur-paverkas-studieprestationer-i-skolan-av-en-dator-per-elev.pdf 

Puentedura, Ruben R.: SAMR and the Learning Design Process  http://hippasus.com/rrpweblog/archives/2018/09/SAMRAndTheLearningDesignProcess.pdf

Skolverket: “Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå – Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning”  https://www.skolverket.se/publikationer?id=3783 

Skolverket: “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (reviderad 2018) https://www.skolverket.se/publikationer?id=3975 

Skolverket: “IT-användning och IT-kompetens i skolan” 2016  https://www.skolverket.se/getFile?file=3617

Willermark, S.: Digital Didaktisk Design. Att utveckla undervisningspraktiken i och för en digitaliserad skola. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12009 

3 tillfällen av digitalisering

Här hittar du min planering av 3 tillfällen av digitalisering som ska ses som ett diskussionsunderlag för 3 fortbildningsträffar eller en webbkurs som kan användas på egen hand för reflektion och egna tankar. Materialet är byggt för min arbetsplats, Kunskapsförvaltningen i Sandvikens kommun som min avslutande fältstudie i kursen ”Digitalisering med didaktisk inriktning”. Du kan läsa mer om mina tankar kring detta i tidigare inlägg här på bloggen. I början av varje del finns också en introduktion + var materialet är hämtat och inspirerats från.


Del 1 – Vad står i styrdokumenten? Vad tänker du kring begreppet ”digitalisering”?

Del 2 – Saker – Sätt – Samhälle + Digitaliseringen

Del 3 – Digitalisering och ledarskap


Det här är de första tre stegen i min tänkta fortbildning av huvudmannen. Fortsättning följer….

”Digitaliseringsagenterna” på huvudmannanivå?

Är det så att huvudmannen är så digital? Behöver kunskapen hos huvudmannen lyftas? Vad behöver huvudmannen och kan man jobba med huvudmannen som en klass?


Den här ”huvudmannen” består av flera olika personer med flera olika roller och uppdrag kopplat till skolans styrdokument. Jag har valt att titta på en del av ”skolans uppdrag” med TPACK in situ-ögon och tänker mig ett arbete på huvudmannanivå likt det som ”Digitaliseringsagenterna” är med eleverna. Skolverket erbjuder också flera bra utbildningar och stöd för att leda digitaliseringen i skolan både som huvudman men även för pedagoger i klassrummen. Tänk att koppla ihop de här olika kurserna och göra ett paket för huvudman?



  1. Teknologisk kompetens (TK) – Vilken teknisk användning tillämpas?
  2. Teknisk – pedagogisk kompetens (TPK) – Hur underlättar tekniken de pedagogiska strategierna?
  3. Pedagogisk kompetens (PK) – Vilka pedagogiska strategier tillämpas?
  4. TPACK – Hur passar alla komponenterna ihop?
  5. Pedagogisk – ämneskompetens (PCK) – Hur stödjer de pedagogiska strategierna måluppfyllelsen?
  6. Ämneskompetens (CK) – Vilka kursmål adresseras?
  7. Teknisk – ämneskompetens (TCK) – Hur bidrar teknikanvändningen till måluppfyllelsen?

Jag har valt att titta på följande citat med ”TPACK in situ”-glasögonen när jag tänker mig ett arbete på huvudmannanivå. Planeringen är inte helt klar, men jag har analyserat enligt följande:

  1. Huvudmannen behöver kunskap i den lärplattform av något slag som används, Teams och Office365 med de olika verktyg som finns där.
  2. Tekniken underlättar genom att Teams kan användas för att ha resfria möten då vi kan arbeta på olika platser. Genom att samla allt material på en gemensam plats underlättar det även för alla medarbetare och skolledare. I en gemensam lärplattform kan huvudman följa upp arbetet som pågår ute i kommunen samt plocka fram statistik.
  3. Förmedlingspedagogiken då föreläsningar och visning av olika tekniker behövs. Konstruktivismen och lärande tillsammans med andra då vi kommer att behöva diskutera och tillsammans komma fram till vad som ska gälla.
  4. Tekniken underlättar för huvudmannen att nå ut till alla pedagoger med huvudmannens syn på ”digitalisering”. Diskussioner och gemensamma träffar som lyfter mål från Lgr11 skapar en samsyn på begreppet och huvudmannens kompetens syns ut i organisationen.  
  5. Genom att huvudmannen har/får kompetens kring ”skolan i en digital tid” kan de ha dess ”glasögon” på sig i beslut och frågor som rör verksamheten.
  6. Lgr11 och en del från ”Skolans uppdrag” som syns i citatet nedan.
  7. Tekniken hjälper till genom att synliggöra vad som står i Lgr11 och sprida en gemensam syn på begreppet inom organisationen.  

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. – Lgr 11 Skolans uppdrag


Vad tror du om de här tankarna? Hänger du med mig? Vilka tankar får du efter att du läst mitt inlägg? Kommentera gärna!


Vad är digitalisering?

Vad tänker vi egentligen när vi hör begreppet ”Digitalisering”? I Lgr11 står det ordet ”digitalisering” på tre ställen och orden ”digital” eller ”digitala” på 17 st. ställen.

Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.  – Skolans uppdrag


Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. – Skolans uppdrag


Eleverna ska kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt.  – Skolans uppdrag


i arbetet med normer och värden uppmärksamma både möjligheter och risker som en ökande digitalisering medför. – Riktlinjer ”Alla som arbetar i skolan ska”


kan använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande, informationsbearbetning, problemlösning, skapande, kommunikation och lärande – Mål för kunskaper


– får använda digitala verktyg på ett sätt som främjar kunskapsutveckling – Riktlinjer för att ”Organisera och genomföra arbetet med eleverna”


skolans arbetsmiljö utformas så att alla elever, för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, ges aktivt lärarstöd och får tillgång till och förutsättningar att använda läromedel av god kvalitet samt andra lärverktyg för en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg – Rektors ansvar


skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens – Rektors ansvar


Digitala verktyg och medier för kommunikation – Förskoleklassens samt Fritidshemmets Centrala innehåll ”Språk och kommunikation”


Säker och ansvarsfull kommunikation, även i digitala sammanhang – Förskoleklassens samt Fritidshemmets Centrala innehåll ”Språk och kommunikation”


Digitala verktyg för framställning av olika estetiska uttryck – Förskoleklassens samt Fritidshemmets Centrala innehåll ”Skapande och estetiska uttrycksformer”


Olika sätt att utforska företeelser och samband i natur, teknik och samhälle, till exempel genom samtal, studiebesök och digitala medier. Hur företeelser och samband kan beskrivas, till exempel med ord och bilder – Fritidshemmets Centrala innehåll ”Natur och samhälle”


För att kunna arbeta med dessa delar av Lgr11 behöver vi ta reda på vad vi tänker kring orden. I min kurs ”Digitaliseringskunskap med didaktisk inriktning” har jag valt att undersöka hur de som arbetar på förvaltningsnivå tänker kring de här orden. Min fältstudie är alltså riktad kring de personer som arbetar med skolans uppdrag på huvudmannanivå. I min roll som ”Kvalitetsutvecklare Nästa Generations Lärande” arbetar jag övergripande på Kunskapsförvaltningen där chefer, administrativ personal inom förskola, HR-personal, IT-systemförvaltare och administratörer samt ekonomiavdelningen arbetar. Även rektorer och biträdande rektorer inom förskola – grundskola – gymnasieskola är även med i mitt kontaktnät. De har fått tänka fritt kring ordet ”digitalisering” och det resulterade i följande ordmoln skapat av Mentimeter.

Ordmolnet är skapat så att ju fler gånger ett ord har nämnts desto större är ordet. Det jämförs ordagrant men om vi tittar på hela ordmolnet ser vi att ord som handlar om ”effektivisering” är något som vuxna tänker väldigt mycket på inom begreppet ”digitalisering”. Effektivisering – effektivisera – effektivitet – effektivt har nämnts flera gånger. Vi vuxna ser alltså på digitaliseringen som något som ska effektivisera vårt arbete eller kanske vår vardag. Nu ska jag ta de här tankarna vidare och se på ett arbete på huvudmannanivå skulle kunna se ut enligt ”TPACK in situ”-modellen.

Bild hämtat från Willermarks doktorsavhandling ” Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

”Skolan i en digital tid”

Hur vi pratar om saker och ting belyser olika saker. Jag är en del av Tankesmedjan VLM-institutet och vi lyssnade till Mikael Svensson – programansvarig för skolans digitalisering hos SKR som sa precis så ”Skolan i en digital tid” istället för ”Skolans digitalisering”. Det sätter ljuset på frågan på ett litet annat sätt anser jag. Det är inte SKOLAN som ska DIGITALISERAS utan vi lever i en TID av DIGITALISERING och skolan verkar i den. För mig gav det en annan vinkel på hur vi kan diskutera den här frågan. Det kan inte handla om för eller emot, mobilförbud, skärmtid, datorer, telefoner eller andra saker. Vi måste diskutera hur vi förhåller oss och kan påverka den TID vi lever i.


Jag tänker också på arbetet med Digitaliseringsagenterna, det arbete som tagits fram i ett forskningsprojekt på Mittuniversitetet tillsammans med Sundsvalls kommun och ”Lilla Digitaliseringsboken”. I den skrivs det så tydligt om de tre S’n, Sak – Sätt – Samhälle. Jag tycker att om vi diskuterar kring ”Skola i en digital tid” istället för ”Skolans digitalisering” belyser vi mer frågorna kring Sätt och Samhälle istället för att fastna i frågor som hör till Saker. Fram för #skolaniendigitaltid istället för #skolansdigitalisering

Lilla Digitaliseringsboken  utifrån Digitaliserings-professor Katarina L Gidlunds forskning vid Mittuniversitetet.

Kursen ”Digitaliseringskunskap med didaktisk inriktning” på Mittuniversitetet har givit mig många intressanta reflektioner och tankar. Jag tror också att jag lyft min egen blick från ”saker” till att börja lyfta frågor kring ”samhället” tillsammans med mina kollegor. Jag har alltid varit intresserad av teknik, knappar, sladdar och prylar helt enkelt. Jag har också sett hur jag skulle kunna använda de här ”sakerna” som ungdomar idag använder i skolan. Min tanke har alltid varit att med hjälp av ungdomars intresse och plattformar lyfta in de förmågor och kunskaper som finns i skolans styrdokument samtidigt som jag vill att dagens ungdomar ska lära sig och förstå att de kan påverka framtiden! Igen är ”Digitaliseringsagenterna” ett konkret och bra exempel på hur elever i skolan kan stöttas i att lära sig om hur de kan påverka digitaliseringen.


Hur tänker du kring det här? Är det någon skillnad för dig om det diskuteras kring ”Skolan i en digital tid” eller ”Skolans digitalisering”? Skriv en kommentar här under!


Edpuzzle – koppla ihop video och din egen text, frågor mm

Det finns många olika digitala verktyg som lärare använder, mer eller mindre utan eftertanke. En av våra uppgifter i den här kursen har varit att analysera och titta på verktygen utifrån några olika perspektiv som du kan se nedan.


Applikationens namn och kort beskrivning Edpuzzle https://edpuzzle.com/ Ett webbaserat verktyg där du som lärare kan lägga till frågor i befintligt videomaterial som du hittar på nätet såsom YouTube m.fl. eller egna videos. Som lärare får du en överblick på om dina elever tittar på klipp som du delar, om de ser om klipp och om de har förstått innehållet. Du som lärare kan lägga till egen berättarröst och egna frågor.
Analysområde Motiveras elever att vara engagerade när de tittar på klipp som delas av deras lärare?
Får läraren återkoppling på ett smidigt och enkelt sätt om hur eleverna arbetat?
Ämnesinnehåll Det som läraren väljer filmklipp om. Kan alltså varieras allt efter lärarens syfte med det skapade klippet.
Layout Enkel och avskalad. Som pedagog är den lite svår att förstå sig på till en början men det löser sig. Vet ej hur eleven uppfattar den då jag inte haft möjlighet att prova med elever.
Stimuli Låg
Medel
Hög
Pedagogisk design Digital lärbok
Utforskande design
Motiverande påverkansfaktorer Individuella lärovägar
Ger återkoppling
Ger belöning
Ger belöning i form av pengar, stjärnor eller liknande som läggs på hög.
Ger belöning genom att komma vidare till nya delar av applikationen som tidigare inte varit tillgänglig för användaren.

DIGITALISERINGSKUNSKAP MED DIDAKTISK INRIKTNING

Under ht-19 läser jag en fristående kurs (7,5 hp) på Mitthögskolan inom Informatik som heter ”Digitaliseringskunskap med didaktisk inriktning”. Den här bloggen är en del av kursen och här kommer jag att dela med mig av mina tankar kring digitalisering och vad vi arbetat med honom kursen.


Om du är nyfiken på kursinnehållet så kan du läsa mer här.


Länktips:

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång