Examinationsuppgift

Nu är min kurs avslutat och du välkommen att läsa min examinationsuppgift här under.


Inledning 

Willermark presenterar i sin doktorsavhandling TPACK-ramverket som handlar om de olika kunskaper som en lärare behöver och använder i olika undervisningssituationer. ”Utgångspunkten för ramverket är att undervisning är komplex och att läraren behöver kombinera och integrera sina tekniska, pedagogiska, ämnesmässiga kunskaper till en meningsfull helhet i undervisningssituationen” (s. 39, 2018). Detta benämns som TPACK. 

I dagens skola, som verkar i en digital tid, där ordet “digitalisering” nämns på flera ställen i styrdokumenten behöver lärare öka sin kunskap kring begreppet för att kunna nå de mål som beskrivs i Lgr11. Att som lärare titta på sin undervisning utifrån TPACK skapar en ökad förståelse hos pedagogen då den får reflektera över sin undervisning och vilken teknik den använder för att nå ett högre resultat. Detsamma gäller även för huvudman och en fältstudie har genomförts kring detta om hur huvudmannen tänker kring dessa begrepp och speciellt följande del av Lgr11 under Skolans uppdrag: 

“Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla digital kompetens och ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

I den här texten kopplas erfarenheter från fältstudien med litteratur och aktuell forskning inom ämnet digitalisering ur ett skolperspektiv. Syftet med fältstudien var att höja kunskapen kring begreppet ”digitalisering” hos huvudmannen samt att skapa en gemensam grund inom en förvaltning. Fältstudien finns upplagd att följa på https://kristinadigitaliserar.home.blog/.

Bakgrund

Katarina L Gidlund beskriver i “Lilla Digitaliseringsboken” att det finns flera dimensioner som kan användas för att titta på begreppet “digitalisering”. Hon beskriver det med tre S, Saker – Sätt – Samhälle. Det S som beskrivs först och som vi lätt fastnar vid är “Saker”. I huvudmannens fall kan det handla om de ska tillhandahålla dator eller iPad till personal och elever, vilket digitalt läromedel som ska upphandlas, vilken lärplattform som används och hur kommunikationsvägar ska se ur osv. Dessa delar påverkar vilket “Sätt” som undervisning sker ute i klassrummen och här behöver huvudmannen bland annat reflektera över hur fortbildning ska ske då det efterfrågas i verksamheten och behövs. I “Teaching in a Digital age” skriver författaren just om detta på följande lite skämtsamma sätt: “We would not dream of allowing doctors or pilots do their work without formal training related to their main work activities, yet this is exactly the situation regarding teaching in post-secondary education.”(Bates p. 466). De olika verksamhetssystem som används ställer också krav på huvudman att ha tydliga riktlinjer kring på vilka eller vilket sätt som information ska kommuniceras inom en personalgrupp och mot vårdnadshavare. 

Den kanske svåraste dimensionen av skolan i en digital tid är att reflektera över påverkan av “Samhället”. Som det står i Lgr11 kring skolans uppdrag, “Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling”. Huvudmannen behöver se till att kunskap kring detta finns. I kommentarmaterialet till Lgr11 “Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå” förtydligas det på följande sätt:  

“Den här aspekten av digital kompetens handlar om hur eleverna genom undervisningen kan ges förutsättningar att utveckla sin förståelse för digitaliseringens påverkan på samhället och vilka risker och möjligheter som den kan föra med sig. Det handlar dels om att förstå hur förändringarna påverkar samhället och individen, dels om att förstå hur individen själv kan påverka samhället och sin egen situation.” (s. 10)

När det gäller elever handlar det alltså om att eleverna ska få kunskap om att de kan bli “producenter” och inte bara “konsumenter” i situationer som berör digitalisering. Det går även att göra kopplingar till kursplanerna och det centrala innehållet i Lgr11, till exempel i svenska för åk 7–9 där det står under Läsa och skriva

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

För huvudman innebär detta att säkerställa att pedagogerna har den kunskap som behövs för att kunna bedriva en passande undervisning. Huvudmannen behöver se till att det finns en plan för sin verksamhet när det gäller digitaliseringsfrågor och kanske en gemensam nämnare eller grundläggande nivå för när och vad som ska göras inom organisationen. Frågan kring skolan i en digital tid behöver finnas med i det systematiska kvalitetsarbetet hos huvudman. 

I fältstudien och i styrdokument skrivs det om begreppet “Digitalisering” men i litteratur och diskussioner benämns det här på två sätt, digitiseras som handlar om att en analog process eller handling överförs till en digital handling eller digitaliseras som handlar om en förändring av arbetssätt och användning av datateknik. Detta skriver Brennen och Kreiss om i artikeln “Digitalization and Digitization” i tidskriften “Culture Digitally” från 2014 i sin inledning. Här går det även att göra kopplingar till SAMR-modellen som beskrivs av Ruben R. Puentedura och synliggörs i bilden. 

Digitisering av undervisning kan jämföras med de två nedersta stegen i SAMR-modellen som handlar om “Substitution” och “Augmentation”, där pedagog byter ut en analog metod mot en digital men det blir ingen förändring i funktion eller lärande. Digitalisering kan jämföras med “Modification” och “Redefinition”, där undervisningen och lärandet sker på ett sätt som inte skulle kunna vara möjligt utan digital teknik. 

Praktiska erfarenheter – beskrivning av fältstudien

Att genomföra ett utvecklingsarbete på huvudmannanivå kräver tid och planering. I en stor organisation ligger arbetet sträck över tid vilket gör att det är svårt att få in något med kort varsel vilket märktes när den här fältstudien skulle genomföras. Flera olika satsningar på fortbildning av pedagoger inom skolan har gjorts från nationellt håll och idag har Skolverket även fortbildningar inriktade mot huvudman. Willermark beskriver de här satsningarna i sin avhandling i avsnittet bakgrund s. 27–35 där författaren avslutar med “Investeringar i digital teknik är inte synonymt med skolutveckling och det finns skäl att ifrågasätta vilket stöd lärare givits vad gäller att möta krav på digitalisering då lärares yrkesutveckling och kompetensförändring hamnat i bakgrunden.” (s. 35).  

I fältstudien som den här texten är kopplad till belystes den del av skolans uppdrag som handlar om att eleverna ska utveckla sin förmåga att använda digital teknik och tittades på utifrån TPACK-modellen. Genom att göra på detta sätt framkom att huvudmannen behöver kunskap i den lärplattform som används och de olika verktyg som de tillhandahåller. Tekniken och lärplattformen underlättar det praktiska diskussionsarbetet genom den kan användas för att ha bland annat resfria möten vilket gör att det går lättare att träffas. Genom att samla allt material på en gemensam plats underlättar det även för alla medarbetare och skolledare att hitta dokumentation och anteckningar. I en gemensam plattform kan huvudman även följa upp arbetet som pågår ute i kommunen samt plocka fram statistik. Tekniken underlättar alltså för huvudmannen att nå ut till alla pedagoger med huvudmannens syn på ”digitalisering”. Diskussioner och gemensamma träffar som lyfter mål från Lgr11 skapar en samsyn på begreppet och huvudmannens kompetens syns ut i organisationen. Genom att huvudmannen har/får kompetens kring ”skolan i en digital tid” kan de ha dessa ”glasögon” på sig i beslut och frågor som rör verksamheten. Tekniken hjälper till genom att synliggöra vad som står i Lgr11 och sprida en gemensam syn på begreppet inom organisationen. 

Till fältstudien planerades “Tre tillfällen av digitalisering” som beskrivs i detta blogginlägg https://kristinadigitaliserar.home.blog/2019/12/23/3-tillfallen-av-digitalisering/. Att få tid att genomföra dessa inom given tidsram var svårt även om intresse fanns hos huvudman. Vid det första tillfället diskuteras begreppet digitalisering och deltagarna tittar på vad som står i styrdokumenten. Dessa tankar samlas ihop genom verktyget Forms som är en del av Office365 och visualiseras i ett ordmoln (exempelvis Wordclouds https://www.wordclouds.com/) som kan delas i organisationen och ligga till grund för vidare diskussion. Vid det andra tillfället diskuteras de tre S´n, Saker – Sätt – Samhälle, samt att deltagarna tittar på ett klipp från Skolverket om att leda digitalisering samt efterföljande diskussion. Vid det sista tillfället lyfts tankar kring att skolans digitalisering inte är ett it-projekt utan ett förändringsprojekt genom att se ett klipp från Skolverket och därefter återigen diskutera tillsammans. Alla träffar genomförs i grupp där deltagarna förbereder sig genom att läsa texter och skriver ner sina tankar i Forms som sammanställs av ledaren för att ha underlag vid den gemensamma diskussionen. 

Gemensamma diskussioner kring begreppet digitalisering är ett sätt som huvudmannen kan fortbilda sig själv och genom att lyfta in det i det systematiska kvalitetsarbetet kan arbetet leda till tydlighet inom organisationen. Willermark skriver i sin avhandling att det finns sju aspekter att ta hänsyn till när det gäller utformande av utbildningsinsatser (s. 109–110) vilka kan vara till nytta för en huvudman att veta om. Den erfarenhet som fältstudien gav var att digitaliseringsfrågor är olika prioriterade inom olika delar hos huvudmannen. Kunskapen kring dessa frågor är också olika på samma sätt som det är det inom en grupp pedagoger. 

Diskussion

Digitalisering inom skolan är en komplex fråga som även skapar följdfrågor. I den här texten har digitalisering av skolan lyfts från ett huvudmannaperspektiv med tankar kring att huvudmannen behöver få gemensamma kunskaper och synsätt kring begreppet och vad de behöver stärka sina pedagoger i när det gäller fortbildning och verktyg. Willermark tar även upp det här i sin forskningsrapport och hänvisar till Skolverket “Störst kompetensutvecklingsbehov gäller hur man ska kunna använda digital teknik som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen” (Skolverket, 2016). 

I media har den senaste tiden också fler rapporter kring sämre resultat lyfts fram vilket har skapat diskussion kring skolans digitalisering och den satsning på 1:1 som finns inom flertalet kommuner. I en rapport från IFAU – Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering står “I genomsnitt hittar vi inga effekter, vare sig positiva eller negativa, på elevernas resultat på de nationella proven i svenska, engelska och matte, eller på övergången till gymnasiet. Däremot tyder resultaten på vissa negativa effekter bland elever som har föräldrar med lägre utbildning.” (s. 1). Vidare går att läsa i rapporten att ytterligare studier behöver genomföras på detta område. 

En slutsats av fältstudien samt den litteratur som läst är att fortbildning och diskussion kring begreppet “digitalisering” är viktigt för att användningen av “saker” ska leda till ökad måluppfyllelse för eleverna. Pedagoger behöver kritiskt titta på sin undervisning och ramverket TPACK är ett sätt att göra det efter. Huvudmannen behöver öka sin gemensamma kunskap kring skolan i en digital tid och se det som en prioriterad fråga. På detta sätt kan huvudmannen ge pedagogerna förutsättningarna för att leva upp till delen kring skolans uppdrag som handlar om att bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling.

Litteratur:

Bates, A. W.: “Teaching in a digital age” http://opentextbc.ca/teachinginadigitalage/ 

Brennen, Scott and Kreiss, Daniel: “Digitalization and Digitization” Culture Digitally 2014  http://culturedigitally.org/2014/09/digitalization-and-digitization/

Gidlund, Katarina L: “Lilla Digitaliseringboken” https://www.miun.se/siteassets/forskning/samarbete-sundsvall/lilla-digitaliseringsboken-4.0_digitalversion.pdf

Hall, Caroline – Lundin, Martin – Sibbmark, Kristina. IFAU “Hur påverkas studieprestationer i skolan av en dator per elev?” https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2019/r-2019-29-hur-paverkas-studieprestationer-i-skolan-av-en-dator-per-elev.pdf 

Puentedura, Ruben R.: SAMR and the Learning Design Process  http://hippasus.com/rrpweblog/archives/2018/09/SAMRAndTheLearningDesignProcess.pdf

Skolverket: “Få syn på digitaliseringen på grundskolenivå – Ett kommentarmaterial till läroplanerna för förskoleklass, fritidshem och grundskoleutbildning”  https://www.skolverket.se/publikationer?id=3783 

Skolverket: “Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet” (reviderad 2018) https://www.skolverket.se/publikationer?id=3975 

Skolverket: “IT-användning och IT-kompetens i skolan” 2016  https://www.skolverket.se/getFile?file=3617

Willermark, S.: Digital Didaktisk Design. Att utveckla undervisningspraktiken i och för en digitaliserad skola. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12009 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa en ny webbplats på WordPress.com
Kom igång
%d bloggare gillar detta: